Corvette convertible -88

Har alltid varit svag för tvåsitsiga sportbilar,speciellt med usa V8.Redan på åttiotalet när Coroneten var såld,sökte jag efter något lämpligt .Drömbilen var en DeTomaso Pantera.Hade en på gång från usa genom våran absolut snabbaste panteraförare,men ballade ur,eftersom kvitton skulle skrivas ner rejält,och man aldrig visste vilken smäll tullningen skulle ge.När sunlinern var såld började jag att kolla annonser igen och fick tips om ett objekt på en 71 pantera,men priset var det samma som på en fullt körbar Corvette 87.Nya corvettegenerationen fascinerade mig.Snygg,bra CV värde,triangellänkar osv.När 88 års modeller presenterades i Sverige var jag såld.Sedan 86 fanns den som cab,87 kom rullkammen,så effekten var klart konkurrenskraftig med det mesta.Det som slutligen fällde avgörandet var att corvette som första bil i världen standardmonterade 17" fälgar med 275 bredd på däcken fram och bak.(okay 88 fick man väl beställa ett väghållningspaket för att få de hjulen).Men våren 90 när sunlinern såldes låg ett husbygge framför mig,så leksaker fick skjutas på framtiden.Men våren 92 började ekonomin komma i balans,så jag började spana.ringde på en del annonser,men det var mest skumma bilar,obesiktade,konstiga papper och tveksamheter i utrustningen,så jag annonserade själv,och fick ännu mer underliga svar på orimligt dyra bilar med fel färg och fel utrustning.Då ringde en Corvetteägare från umeå upp mig och frågade hur sökandet gick.Han gav mig en del tips,dels att köpa en "black book",som knäcker alla koder så man kan se vilka options som bilen har genom kodlappen under handskfacksluckan ,men även andra tips.Dessutom hade jag speciella krav,bilen skulle vara triple black,vilket inte så många var,förövrigt var 88 första året med svart inredning.Dessutom skulle det vara en flyttgodsbil,så att baklysena var röda och dispenser för avgasrening fanns.Ville även att den skulle vara fullrustad med de flesta options.Det tog ett år innan jag hittade en triple black bil,som var intagen som flyttgods och hade alla options utom 3.07 bakaxelutväxlingen.Bilen hade kjolpaket och jag tyckte den gått lite väl mycket,men jag bokade flygbiljett till Göteborg,och det blev affär.Hade i Ecklers katalog sett blackout kit och tyckte det såg fränt ut,men hade ingen aning att bilen jag skulle titta på hade ett sådant monterat.Dessutom var kjolpaketet betydligt snyggare än vad man beskrivit för mig på telefon.Så kring skolavslutningen 1993 blev jag corvette ägare.

Bilen har alltså all utrustning (förutom acc utväxlingen),stora Bosestereon sportstolar etc etc.Den var även chipstrimmad.det enda jag anmärkte på var rostiga ljuddämpare,så jag fick slå av på priset för två nya dämpare.Ljuddämparna ersattes första säsongerna av Apples rakt igenom dämpare.Det läkte även lite vatten från insuget,så första vintern plockades det bort och jag monterade nya packningar.I samband med det lånades tpis motortrimmarbok och slipstiftet fick jobba en del i insug och plenum,även runners fick en släng av sleven.Justerbart bränsletryck monterades,och en tryckmätare.En airfoil monterades framför gasspjället,och luftfiltret ersattes av ett lågmotstånds KN filter.Tändkablarna ersattes av morosos värstingkablar.MAF,luftmängdmätaren fick sina galler borttagna,och kylflänsarna bortfilade.Luftfilterhållaren sågades upp som avslutning för att öka luftgenomströmningen.Gav detta någon effekt?,marginellt.Säsongen därpå monterades rullvippor i motorn,men effekt ökningen var blygsam.sommaren därpå fick jag problem med att avgsröret nästan glödde närjag körde hårt,förstod att det var något problem med katalysatorn,så både pre cat och huvudcat plockades ner.Ena precaten hade rämnat och delarna låg och blockerade framför huvud cat.försökte dammsuga huvudkatlysator ren,men expertis rådde mig att köra ett spett genom den.Insåg att avgasljudet skulle stiga markant så jag byggde om caten till en glasspackljudämpare som förhoppningsvis skulle dämpa lite grann.Men med slopad precat och huvudcat blev det nästan raka rör,så jag köpte originalljuddämpare (dock kupeversionen som gav 5 hästar till på grund av lägre motstånd).I det skicket rullar den än i dag,och vad som skulle behövas är det enda option,jag saknar,alltså lite lägre bakaxelutväxling:Man brukar ju säga att vad man vinner i kraft förlorar man i väg,och det stämmer,bottenvridet har blivit klart sämre(vilket egentligen är tpi motorns finess),däremot drar den något bättre på högre varv än original,och har i och med det fått bättre flås vid högre varv,exempelvis om man trycker ned på väg ut ur en rondell,märker man att vridmomentet ökat,men jämfört med Ford rancheron och även Dodge 58,an känns accelerationen tunn.Antagligen mest för att det är så svårt att dra lös bakhjulen,så att färden upp mot 200 blir så odramatisk.Med tidtagarur är den antagligen betydligt snabbare. Vid 90 km/h med overdrive har den fått de klassiska vibrationerna med öppet avgassystem på en C4.Men på motorväg går den bra,och från 80-90 och uppåt är det ganska få som hänger med,även om konkurrensen ökar år från år.